Miranda Kerr duger

Nya livet börjar nu. Lägenheten är städad. Lämning på dagis blir om 1,5 timme. Sen blire Skatås och 8:an. Inga ursäkter. Lagom till semestern har jag tänkt se ut såhär:

Eller vad säger jag - semestern? När som helst blir bra

Vila i frid morfar




Sakta kom döden
den kom som en vän

Tog dig vid handen
och ledde dig hem

Himlen var kall och full av snö
Det var en fin tid på året att dö

Du for till himlen vi alla förstod
Fast dit du kom genom svart jord

Vi saknar dig evigt vi älskar dig så
Då vi mot samma öde sakta gå




Valles äventyr

Igår kväll var Valdemar på ett äventyr med moster Sigrid. Hon hämtade honom från dagis och tog med honom till sin klasskamrat, som var barnvakt åt sina fyra (!) småsyskon. De var tillbaka runt 21:30 på kvällen. So far so good.

Det var bara det att Sigrids mobil var urladdad så ingen hade någon aning om var de var. Jag litar ju på Sigrid och har tidigare varit med om att det inte går att nå henne. Jag räknar kallt med att de ringer från dagis ifall hon inte skulle dyka upp. Och hon skulle inte glömma det.

Men min kära far började bli orolig. Han och mamma svängde förbi hos mig. Ingen där. Ingen svarade på mobilen. De provade numren till hennes kompisar. Ingen visste var hon var. Pappa åkte upp till jobbet och hämtade min extranyckel och gick in i min lägenhet. Ifall hon skulle ligga här och sova.

Ingen där. Lite småpanik började jag få på jobbet. Det kunde ju faktiskt ha hänt nånting. Och även om hon gått någon annanstans borde hon ju varit hemma igen vid 20 då Valle ska sova.

Men inget hade hänt och Sigrid (som är den enda fjortis jag känner till som inte går att nå 24/7) hade gjort precis vad hon lovat. Får nog gå igenom ett par regler här framöver.

Skitunge

Imorgon

En dag kvar till begravningen. Och jag har fortfarande inte bestämt om jag ska ta med Valle eller inte. Fast det bestämmer jag nu. Han ska med. Internationella kvinnodagen, fettisdagen och mitt livs första begravning - allt på samma dag. Men det blir nog bra.

Lilla gubben mage har ny frisyr

Till Nadja naturligtvis

Varför är det ingen som kommenterar? Trist. Hur som helst så var det cupcakes till Nadja som bakades häromdagen. Och igår firade vi hennes födelsedag. Och idag är jag jättetrött.

Sent inlägg

Här kommer lite nyskördade mobilbilder. Kameraladdaren som vanligt borta.

Valle hos doktorn, Valle i Allum

Jag har virkat klart mitt första alster..... *trumvirvel*:

Ett pannband! :)

Har även hunnit med lite fler saker:


Mys, mössor och vagnar

Idag var Valle riktigt trött. Kanske längre ifrån frisk än vad jag trodde igår. Började klia sig i luggen (tydligt Valle-tecken för trött...) redan en timme före lunch. Mat, medicinering och ner i vagnen - somnade på två röda. Nu sover han gott i sängen.
Måste erkänna att det är väldigt mysigt att ha en sån snäll liten sjukling här hemma! Speciellt när han ropar KRAM och hoppar i famnen på mig för att kramas. Kärlek!

Mys i soffan framför Mumintrollen

Jag ska diska och städa upp efter lunchen i köket och sen ta tag i virkandet. Har insett att man nog kan bli rik på det! Snokade runt på Tradera och såg vad vissa virkade mössor går för.
Visst är den söt? Hur svårt kan det vara egentligen?

Jag har letat efter en sån liten vagn som man fäller ihop så den blir som en pinne typ, så man kan ha med den på cykeln. Har haft dålig tur då jag sökt efter "hopfällbar vagn" (för er som inte visste är typ alla vagnar hopfällbara). Men jag pratade nyss med en granne ute på gården som visste vad jag menar. Paraplyvagn naturligtvis!

Hade varit perfa till sommaren

Ang tävlingen var det några gissningar som var nästan rätt. Kan inte berätta mer förrän senare. :)
Annars är jag lite sugen på att flytta bloggen till en annan sajt. Störigt här att man kan använda kategorier här men endast välja en till ett inlägg. Iaf mina inlägg handlar om hur många olika ämnen som helst. Vilket jag är medveten om gör det lite svårt att överblicka bloggen, även för en själv. Får kollas upp.

Kan ni gissa?

Kan ni gissa vad jag ska göra? Rätt svar vinner en överraskning! Om vinnaren vill ha vill säga... :)


Vabbeli vab

Ja här vabbas för fullt. Valle är hur mysig som helst och vill bara kramas med mamma. Han verkar inte ha så ont nu heller. Han har iofs fått Alvedon och pencillin. Inte alltför skoj att tvinga i honom det. Hålla fast armar och huvud samtidigt som man bänder upp munnen med ena armen och spruta innehållet försiktigt i kinden på honom med den andra under tiden han gallskriker. Hmm. Men vad gör man inte för att han ska bli frisk.

När han är sjuk har man minsann tid att fota honom :S

Annars har jag hittat en fin mössa på Sigrids rum som jag flyttat in i. Mössan alltså. Nu behöver man aldrig kamma håret igen! :)

Sedvanligt foto framför spegeln utanför toan :)

Mammas lilla sjukling

Ja mammas lilla sjukling är verkligen ett passande epitet för lilla mister Valdemar numera. Förkyld och hostade förra veckan. Och blev uppringd från dagis på jobbet idag för någon hade jätteont i örat. Så ont att vi gick till vårdcentralen. Konstaterades öroninflammation och ordinerades pencillin. Blir nog inget jobb på resten av veckan för min del.

Såhär glad var mammas vanligtivs matvrak till son vid middagen...

Hittade Sigrids kamera här i lägenheten. Den är grym! Hoppas hon inte vet att den är här. :) Efterrätt som jag och Johanna käkade i lördags:

Mmmmmm

Sen måste jag erkänna att jag inte kunde hålla mina klåfingriga händer ifrån fixandet av min hårfärg. Ville få bort platina-färgen så köpte en mörkare ton. Blev x antal nyanser för mörkt så smällde i en blondering på det... Så nu skulle jag mest kalla det för silverfärgat. :S

Ser värre ut i verkligheten

Äntligen här!

Nu skall här klättras! :)


Que sera sera

Första långa heldagen på dagis för Valle idag. Han var jätteledsen när jag lämnade och överlycklig när vi skulle hem. Lillplutten! Annars hade det gått bra. Tror dagispersonal har Sveriges viktigaste jobb. Jag menar, vad man än jobbar med måste man ju kunna lämna sitt barn till någon som tar hand om honom/henne bra.

Gårdagskvällen spenderades med en virknål (!). Ska virka mig en sån här mössa nämligen. Eller ja, en mössa till Valle alltså. Visst är den fin?

Annars kan jag meddela att alla funderingar på döden inte har upphört. Urs vilken existensångest! Gjorde "misstaget" att snurra in på Familjelivs forum om änglabarn... Tårarna bara rann. En sorg det inte går att sätta ord på alltså. Fatta vad lyckligt lottad man är! En fin dikt.

Morfars begravning är nästa vecka. Jag har tänkt läsa en dikt. Ska bara hitta någon fin bara. Något förslag? Sen är jag i valet och kvalet om huruvida jag ska ta med Valle eller inte. Finns ju fördelar och nackdelar med båda. Vad tycker ni? Har ni haft med era barn på begravningar?

Foto av fotot jag ritade av

Strålande

Måste säga att jag är på ett alldeles strålande humör idag. :) Trots liten baksmälla och det bryska uppvaknandet före 7 av att Valle hällde ett glas vatten över mig. Tyckte det var dags för mamma att gå upp.

Jag och Valle tog en sväng till Allum för att köpa hårfärg och mat. "Råkade" också köpa ett par nya jeans, en tröja och garn (virk-dags!). Valle var helt underbart snäll och glad så nu är han helt frisk. Skönt! Känns härligt att hela lägenheten är städat och skurad. Tvättat har jag också hunnit med.


Man ska aldrig säga aldrig!

Johanna var här igår kväll så vi satt och drack rödvin och pratade om livet. Väldans vad gott det blivit med rödvin! Har inte varit ett fan tidigare riktigt men helt plötsligt är det det enda man vill dricka. Hur som helst.

Vi pratade om lite olika saker och då berättade Johanna en sak som en hon känner brukar säga. Att man aldrig kan säga aldrig. Alltså ni vet, vanliga saker som folk brukar säga typ "jag skulle aldrig vara otrogen/göra abort/köra bil packad/ligga med en främling/ta droger" etc. Så förutom att man dömer personen man pratar med ifall han/hon gjort det, speciellt om det gäller någon av ovan nämnda saker, som man kanske inte skulle direkt berätta om man har gjort, så vet man ju faktiskt inte omständigheterna.

Hon menar alltså att man inte kan säga "jag skulle aldrig" om någonting. Givet är ju att man förändras över tid och omständigheter finns ju alltid exempelvis vid otrohet så är väl det knappast någonting man planerat långt innan. Vad tycker ni? Har ni något ni ALDRIG skulle göra?

En tankeställare.


Konst

Valle

Försökte rita av ett foto på Valle men det ser mer ut som en gammal farbror. :S

Ska nog börja med att rita ett träd först... Eller ett äpple. Ser ni ens vilket foto jag gett mig på?

Uppdatering:

Valle


Sedärja! Med lite färg kan ni gissa fotot i alla fall. Eller? :)

Längtan

Äntligen är Valle så gott som frisk! Hade gått kalas på mormors lektion, ja för Valle då som hällde ut knappar över hela golvet. Med undervisningen kan väl diskuteras. Lol.

Själv känner jag mig helt slutkörd. Börjar bli en vanlig känsla det där. Mycket som snurrar i huvudet och kroppen som bara vill vila. Nojar att jag ska bli utbränd. Eller så är jag sjuk. Eller bara trött.

Det känns som att jag går runt och funderar alldeles för mycket på döden för mitt eget bästa. Aldrig bra att tänka på alla hemska saker som inte får hända.

Åsså var det ju den LILLA biten framtiden. Längtan, drömmar, vad jag vill göra med mitt liv. Vad jag ska bli. Hur jag vill leva. Samtidigt många funderingar över vad livet egentligen är och vad som gör oss till bra människor.

Så stora tankar och så lite tid.

Vill ni läsa något annat tänkvärt kan ni titta in på min granne Lilianas blogg om hennes flicka Angela:
HÄR


Spelar harpa

Nu äntligen börjar lilla sjuklingen bli sig själv. Valle fick vara med mormor på ett möte igår så mamma kunde jobba. Idag ska han vara med på mormors lektioner i skolan. Vill inte lämna en snörvlande liten på dagis, känns inte som om det skulle vara så uppskattat.

Häromnatten vaknade Valle när jag gick och la mig. Han skrek förtvivlat i en timme. INGET hjälpte. Jag fick inte ta i honom. Det har jag aldrig varit med om tidigare. Vi fick sova på soffan med Mumintrollen på tv hela natten.

I natt fick han gott sova i sin egen säng. Jag tycker det är så mysigt att lägga över honom till min säng, särskilt som det är lite kallt i sovrummet så är han som en liten kamin. :) Men nu är det slut med det om jag vill ha något hår kvar. Han verkar endast kunna somna till ljudet av att rycka loss mammas hårstrån. :S

Det här med jobbet blir lite omvänd psykologi: När jag har möjlighet att vara hemma vill man bara jobba. Så skönt att det löste sig denna gång. Jag var hemma en dag. Men så är det ju med förkylningar också, Valle är ju pigg men hur snorig och hostig som helst.

Piano, sång, harpa, you name it, Valle spelar allt :)

PS Namntröjor

PS: Ni kan ju spana in namntröjorna jag lagt ut på Tradera om ni vill... :) Sånna där fina som Valle har. Och ni får gärna bjuda på dom också..... :) Se mer HÄR

Valles baksida

Sen sist

För er som inte följde mig på den andra bloggen nu kan jag försöka sammanfatta lite saker jag gjort sen jag pausade denna. Tänkte först flyttat över inlägg men orka! :) Ska lägga ner den andra igen, blev lite väl mycket negativt... Jag är ju en sån positiv person annars! Lol, men man försöker ju iaf.. Here we go:

Vi har varit på Ullared och storshoppat!
Jag har hängt massor med min granne Liliana, eldblåsaren!
Jag har funderat mycket, sen mer, sen om möjligt ännu mer :)
Jag har sällat mig till skaran människor som fyndar i soprummet! :)
Jag har planerat inför alla saker jag ska få att hända detta år och känner stor tillförsikt
Ändå har jag som kört fast lite nu... Känner mig alldeles numb. Men bara att hålla ut tills det vänder. För vänder gör det ju alltid.
Over and out.

RIP min fina morfar

Idag var vi på "visning" som det heter, i kyrkan i Lerum. Vi fick då se morfar ligga fridfullt i kistan. Kändes kusligt men väldigt fint. Tårarna bara rann, det var som om någon vridit på en kran. På ett sätt är det ju säkert bättre för honom där han är nu och inte har ont mer. Han har alltid varit en person som varit ute och gjort saker (garaget....) så han måste verkligen avskytt att vara så dålig att han inte kunde gå ut. :( Mamma och mormor sa häromdagen att han inte ens tyckt om att åka på semester, väldigt hemmakär. Ville som alltid sova i sin egen säng.

Värre för dom som är kvar liksom. Och mormor. Känns ungefär hur sorgligt som helst att de ska sälja gården. Mormor kan inte bo kvar där själv, för mycket jobb. Hon ska flytta till en lägenhet i stan. Allt är nästan klart med det.

Men vi var alltid därute alla kusinerna när vi var små. Så ska någon annan bo där?! Men får försöka tänka att dom som kommer köpa också kommer ha barn och sen barnbarn. Att det kanske blir en mötesplats i 50 år framåt åt en helt annan familj? Man vet inte.

Huset

Valle verkar ha blivit sjuk också. Han verkar ha haft feber i natt och hostat. Var ungefär 100 grader varm i sängen och svettades. Han kändes bättre i morse men har hostat som bara den. När vi var i Lerum hostade han så han spydde och blödde näsblod. :S Så verkar inte bättre än att jag får inviga VAB imorn om han inte frisknar till.
Lillplutten

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0